DANGER!

Är du osäker, orolig, skrämd? Rentav skräckslagen?
Ser du faror och hot överallt? Du är inte ensam!
Möt upp med dina antropologkollegor i en diskussion om allt som är

FARLIGT!


Sveriges Antropologförbunds (SANT) årskonferens
fredag 8 – söndag 10 maj 2020

Vi har fått in en rad spännande förslag på paneler, och därtill en workshop och ett rådslag.
Nu ber vi om förslag på papers och motioner!
Mejla ditt abstract (ca 200 ord) senast 2 mars till Tova Höjdestrand: tova.hojdestrand@soc.lu.se (Bidragen vidareförmedlas genast till panelernas organisatörer, men för undvikande av otäck oordning vill vi att de först passerar oss.)
Ange vilken panel du är intresserad av att delta i. Om inget alternativ framstår som självklart så ansvarar vi för att den hamnar i lämpligt sällskap. Nya konstellationer kan skapas för papers som inte direkt finner sin naturliga hemvist.
We have received a number of exciting proposals for panels, see below. Now we ask for papers for them. Deadline 2 March, mail: tova.hojdestrand@soc.lu.se (Contributions will be forwarded to the panel organizers, but we would like them to pass us first.) Tell us which panel you are interested in. If nothing appears instantly appealing, we will find a suitable place for it. New constellations may be created for seemingly homeless papers.

Sammanfattning/summary – scrolla ned för abstracts!

Paneler:

  • Aliens among us: on the Framing of Others as Dangerous
  • Brokers and dangers
  • Deadly ritual violence: past and present
  • Det brinner! Eldens antropologi / On fire! The Anthropology of Burning Matters
  • Farliga djur som kanske inte finns
  • In/visible threats to health and body: dangers in contemporary and future societies
  • Knowledge production through a prism of fear: The effect of perceived danger on fieldwork and applied anthropological practice
  • Sustainability and Danger: Emotions and identities linked to (un)sustainability
  • The Dangers and Harms of Crises
  • Violence

Workshop:

  • Antropologiska serier: fara eller möjlighet?

Rådslag:

  • Vad kommer efter begreppet informant? Informantbegreppets farliga och problematiska historia kräver en ny term!
 
Registreringen till konferensen öppnas 16 mars och stängs 20 april. 
Avgifter: Konferensavgift för SANT-medlemmar: 300 kr. Medlemskap i SANT: 200 kr (100 kr för doktorander & mastersstudenter). Konferensagvift för icke-medlemmar i SANT: 500 kr (400 kr för doktorander & mastersstudenter). Konferensmiddag: 300 kr. 
Boende: Grand Hotel (www.grandilund.se) och Hotel Lundia (www.lundia.se) ligger närmast järnvägsstationen och ger 15% rabatt på dagspriset om man bokar via deras egna hemsidor med koden PROMO1. Se i övrigt t.ex. booking.com. 
Konferensen börjar tidigast kl. 13 fredag 8/5 och slutar senast kl. 14 söndag 10/5.
Registration opens at 16 March and closes 20 April. Fees: Conference fee for SANT-members: 300 SEK. Membership to SANT: 200 SEK (100 SEK for gradate and master students). Conference fee for non-members of SANT: 500 SEK (400 for gradate and master students). Conference dinner: 300 SEK.
Grand Hotel (www.grandilund.se) are Hotel Lundia (www.lundia.se) are closest to the railway station and offer 15% discournt on current prices if you book via their own websites using the code  PROMO1. Otherwise see e.g. booking.com. 
The conference will start at the earliest  13:00 Friday 8 May and will end at the latest at 14:00 Sunday 10 May.

Paneler:

Aliens among us: on the Framing of Others as Dangerous

Johanna Gullberg (SU), Jonathan Krämer (SU), Eva-Maria Hardtmann (SU)
This panel will consider the ways in which certain groups of people and also individuals are framed as dangerous within public discourse by looking at the forms such framing takes, its strategies, and its effects both on the particular groups of people involved and on society as a whole. The panel is situated within the larger context of our discipline’s engagement with modes of exclusion and inclusion and their intersection with various forms of othering. At the current juncture, notions of danger figure as potent tropes that can be mobilized in narratives and action. Depicting groups of people as dangerous is a powerful means for rationalizing and justifying their exclusion. Interrogating the highly diverse forms these discourses of dangerous others take – including among others race- and class-based discourses, anti-immigrant rhetoric, and the representation of certain social and political movements and their ideologies – this panel seeks to bring together a diverse set of research concerns and open up conversations among scholars whose work otherwise rarely intersects.
We welcome proposals for papers dealing with ways in which groups are framed as dangerous, their conditions and effects, and the experiences of the groups affected.

Brokers and dangers

Sverker Finnström (UU), Jimmy Otim (Gulu), Mats Utas (UU). Discussant: Dennis Rodgers (Geneva)
Anthropologists have spent quite a lot of ink, reflecting upon the dangers they themselves encounter when they conduct research in politically volatile places, even how such research may affect them emotionally and existentially. Less analytical attention has been given to the role and input of the anthropologists’ research associates on the ground. In what ways does anthropological research expose the very people hired as research assistants, brokers, or fixers? What risks do they take, and how do they assess and tackle these risks? What are their gains and benefits? But also, how are stories molded and ethnography created? Who is authoring what? In assessing such practical and partly pragmatic questions, what ethical, methodological and epistemological concerns can be raised?
This panel invites anthropologists working in volatile places to discuss and analyze these issues. The invitation extends to the anthropologists’ research associates and brokers as well. If needed, panelists will be allowed to participate via video link.

Deadly ritual violence: past and present

Kaj Århem (UU)
The proposed panel aims to bring together ethnographic cases and/or interpretations of ritual violence from different times and regions of the world. By ritual violence is here tentatively meant religiously or ontologically motivated violence. Well-known but insufficiently understood and little theorized examples are headhunting, human sacrifice, so-called ritual murders and warfare cannibalism. These and other related forms of ritual violence have historically occurred on almost every continent, some of them notoriously widespread in one or another region and during particular periods.
The panel invites presentations that provide, or synthetize, ethnographic data on any of these (or related) topics that might provide a basis for a comparative and theoretical discussion, with a view to make sense of these seemingly incomprehensible forms of violence.

Det brinner! Eldens antropologi

Susann Baez Ullberg (UU), Bengt Karlsson (SU)
Vad vore vi utan elden? Människors förmåga att tämja eld har genom historien varit central för formandet av såväl samhälle som miljö. VI har använt eld för att laga mat, lysa och värma upp sina hem; som bränsle i verkstäder och fabriker och olika transportmedel. Svedjebruk och betesbränning har praktiserats i samhällen över hela världen. Eld har en symbolisk roll i ritualer, sagor och sägner, och spelar också en ekologisk roll för olika växter och djur som gynnas av eld. Samtidigt utgör eld ett hot om materiell förstörelse och mänskliga förluster som kastar långa skuggor i drabbade samhällen. Skogsbränder är inget nytt fenomen men har de senaste åren ökat i omfattning, frekvens och komplexitet som ett konkret uttryck för pågående global uppvärmning. Historien är full av stora bränder som ödelagt hela städer, oavsiktligt eller som resultatet av en militär strategi. I vår tid har bilar satts i brand i så kallade utsatta områden. Eld kan förföra, förgöra och förvandla. Vad gör den med oss och vad gör vi med den?
Vi välkomnar presentationer som undersöker eld(svådors) mening, agens och effekter ur ett antropologiskt perspektiv.

On fire! The Anthropology of Burning Matters (the same as above if in English)

Susann Baez Ullberg (UU), Bengt Karlsson (SU)
What would we be without fire? Throughout history, the human ability to tame fire has been central to the shaping of society as well as the environment. People have used fire to cook, light and heat their homes; as fuel in workshops and factories and in various means of transport. Slash and burn has been common practice in communities all over the world. Fire has a symbolic role in rituals, legends and tales, and it also plays an ecological role for various plants and animals that are favored by fire. At the same time, fire can cause material destruction and human losses that cast long shadows in affected communities. Forest fires, for example, are not a new phenomenon, but in recent years they have increased in scope, frequency and complexity as a concrete expression of ongoing global warming. The story is full of disastrous fires that have destroyed entire cities, either by accident or as the result of a military strategy. In our time, cars have been set on fire in so-called vulnerable areas. Fire can seduce, destroy and transform. What does it do with us and what do we do with it?
We welcome papers that focus on the agency, meaning and effects of fire(s) from an anthropological perspective.

Farliga djur som kanske inte finns

Sanna Händén-Svensson (LU)
Sasquatch, Nessie, Lindormen, Almas, Storsjöodjuret, Chupacabra… I alla delar av världen finns berättelser om observationer av djur som den vetenskapliga zoologin ännu inte beskrivit. Några av dessa djur har visat sig finnas på riktigt, medan andra fortfarande lurar i otillgängliga berg, djupa vatten eller ogenomträngliga djungler. Vad spelar dessa ”O-djur” för roll i vår tid? Hur farliga är de? För vem, när och varför?
Denna panel bjuder in till diskussion om dessa djur: hur farliga de är, har varit eller kan komma att bli i framtiden. Vi välkomnar papers som på alla upptänkliga vis diskuterar dessa ”gömda djur”, dessa kryptider; vilka de är, var man finner dem, när och hur; de praktiker som omger dem, hur man skyddar sig mot dem – eller kanske rent av hur man använder sig av dem för egen vinning? – men också vilka konsekvenserna av deras farlighet är, har varit eller kan komma att bli för människor, natur och andra djur.

In/visible threats to health and body: dangers in contemporary and future societies

Kristofer Hansson (LU), Maria Wemrell (LU)
The contemporary era offers new healthcare opportunities alongside novel health challenges and threats. Climate change, environmental destruction and globalized mobility present largely unpredictable threats to health and body. One such threat is antimicrobial resistance (AMR), which radically shifts our ability to treat and cure diseases. Meanwhile, the reorganization, privatization and corporatization of healthcare organizations present challenges, as does enduring and widening health disparities and technological innovation actualizing ethical and existential questions. How can we conceptualize such dangers and threats, how can we anthropologically render them visible, and how do we incorporate them into imaginaries of the future? How do we calculate and manage risks to our health and our body in everyday life? And how are various groupings of people implicated differently in representations of threats?
This panel welcomes contributions on diverse aspects of threats to health and body, and of correspondings opportunities and possibilities, in contemporary and future societies.

Knowledge production through a prism of fear: The effect of perceived danger on fieldwork and applied anthropological practice

Abigail Booth (development consultant), Anna Berglund (LU)
For many anthropologists and development practitioners alike, work involves spending periods of time in environments affected by distrust, repression, or open conflict, places with which they, moreover, may not always be very familiar. The “uneasy inkling of concealed malevolent intent by known or unknown agencies” (Malmström, 2019, Anthropology Now) entails navigating feelings of uncertainty, suspicion and stress, emotions that can have a profound effect on how we perceive reality and the conclusions we draw. For anthropologists and others engaged in applied work, such as projects related to development or human rights, an environment permeated by suspicion and fear may also affect strategies and outcomes, as well as local actors involved in, or affected by them. How does the experience of danger and the emotions it brings to light, affect our interpretations, methods, and the products of our work – be it research findings or strategies of development cooperation?
This panel aims to bring together academics and practitioners to share such experiences. It will examine questions related to the impact of personal emotions on the understanding of the world around us, what this entails for the production of knowledge and the bearing of this knowledge on future practice.

Sustainability and Danger: Emotions and identities linked to (un)sustainability

Sarah Kollnig (LU), Tullia Jack (MAU)
From climate fear to anxious overconsumption, the debate around sustainability links to our deepest emotions and drives our mundane practices. The dangers connected to unsustainability, such as climate change, are uncertain and complex, causing strong reactions. While many withdraw in denial, others take to the streets in protest, but we even see changes in our everyday lives connected to sustainability challenges. Some of us have become conscious “green” consumers as a means to reassure ourselves that we are contributing to a better world, others recycle or catch the train instead of flying. Everyday practices help to maintain our identities and boundaries against others. Categorizing our own practices as sustainable or others’ as unsustainable helps to maintain these boundaries. Thus, engaging emotions and identities, we can understand some issues implicit in the debate on sustainability. We are looking forward to discuss these issues at this panel on (un)sustainability and danger.
If you are interested in the emotional aspects of (un)sustainability, from everyday practices to politics, and from the local to the global scale, you are welcome to contribute. The contributions can have a theoretical or empirical focus.

The Dangers and Harms of Crises

Helle Rydstrom (LU), Ekatherina Zhukova (LU)
This panel explores the dangers and harms inherent to various types of crises. Seeing crisis as forces which hold power to ruin the normalcy of daily life, the panel invites contributors to analyze the dangers and harms imbued in particular crises events as those are perceived, experienced, and lived on the ground. A crisis disrupts by generating unpredictable outcomes and leads, in doing so, to a change—for better or for worse. Operating with varied temporalities, a crisis can be slow, rapid, or even chronic; it can thus shatter precarious lives, lifeworlds and communities swiftly or over a prolonged period of time. The realities of crisis bring to the surface how gender, age, ethnicity, sexuality, and class inform the configuration of dangers and harms and how a crisis interlocks with societal inequalities. Climate disasters, wars, and meltdowns as well as social power struggles and violences are types of crises that are dangerous and harmful but which for some even might offer an avenue to agency and betterment.
In this panel, we encourage contributors to consider the complex entanglements between crises, dangers, and harms, as those frame diverse lives across the globe.

Violence

Sébastien Tutenges (LU), Anna Hedlund (LU)
This panel explores the theme of violence. Whereas most existing research on violence uses quantitative methods to measure the prevalence and causes of violence, the focus of this panel is how perpetrators, victims, and other involved individuals experience and make sense of their violent encounters and circumstances. Violence is and always will be a central part of human existence, especially for people living at the margins of society. The panel will feature novel research on the role of violence among the urban poor and it illuminates the way individuals, social groups, and the authorities seek to reduce the suffering that violence produces.
We invite contributions on similar themes that illuminate violence as it occurs to the people living it.

Workshop

Antropologiska serier: fara eller möjlighet?

Anna Gustafsson, Johan Nilsson, Victor Nygren (Serieteamet, SU)
Workshopen utforskar antropologi förmedlat i serieformat. Som en uppföljning till tidigare diskussion vid SANT kring hur antropologiska tillvägagångsätt kan spridas utanför universitetsvärlden bjuder vi in till en workshop om att göra antropologiska serier. Allteftersom seriemediet har vuxit som konstform och föremål för akademiskt intresse har det även plockats upp som akademiskt medium. De senaste åren har forskare från olika discipliner börjat diskutera och kommunicera sin forskning genom tecknade serier. 2015 skrev Nick Sousanis den första doktorsavhandlingen, Unflattening, i form av en serie. Vad är farorna med att kommunicera forskning i alternativa former och hur väger vi detta mot faran att forskning inte kommuniceras utanför forskarkretsar?
Vi uppmanar till ett experiment i visuellt tänkande kring hur vi skapar kunskap bortom traditionella textbaserade artiklar och monografier. I antropologiämnet, där skrivandet ofta uppmärksammats som en central del av forskningsarbetet, så representerar seriemediet nya möjligheter. Att kombinera bilder och text sida vid sida tillåter skildrandet av teman och skeenden i ett rikt format där perspektiv och känslan att ”vara där” får nya möjligheter.
Workshopen är organiserad i tre delar: (1) en presentation av seriemediet med exempel samt en diskussion om former för att skriva, rita och planera serier, (2) praktiskt utforskande av förmedling av antropologiska tillvägagångsätt och dess faror i våra arbeten genom serier, samt (3) presentation och diskussion. Deltagare ombedes förbereda en idé om en erfarenhet/händelse kring ett fältarbete (utmaning eller möjlighet) som skulle kunna förmedlas i form av en serie.

Rådslag:

Vad kommer efter begreppet informant? Informantbegreppets farliga och problematiska historia kräver en ny term!

Karin Ahlberg (SU), Carl Rommel (Helsingfors)
Målet med detta rådslag är att antingen ersätta begreppet ”informant” med något bättre eller hitta argument för att behålla det. Skicka in en text på högst 400 ord där du ger ett alternativ eller motiverar rimligheten i ett bibehållande. Under rådslaget argumenterar alla för sina förslag, varefter diskussion och omröstning följer.
”Informant” brukar beteckna personer och grupper som antropologer forskar om och socialiserar med, men begreppet är kritiserat. Inom t.ex. polis och säkerhetstjänst är det synonymt med ”angivare”, vilket misstänkliggör såväl informant som antropolog. Det kan också ge sken av envägskommunikation: informanten ger och antropologen tar. Denna modell har länge ifrågasatts; numer vill många understryka att antropologisk kunskap skapas i dialog. Vi studerar eller forskar inte om andra, utan med aktiva deltagare i kunskapsprocessen.
Är det inte dags att enas om ett begrepp med mindre farliga konnotationer, som samtidigt ger rättvisa åt de relationer som antropologin ytterst bygger på? Andra ord har använts – ”locals”, deltagare, partners, kollaboratörer – men inget har riktigt fastnat. På engelska är ”interlocutor” allmänt vedertaget. Ordet syftar på dialogpartners och medlare, alltså personer som översätter från lokal kontext till termer begripliga för antropologen. Dock framstår inte direktöversättningen – interlokutör – som optimal då ordet för tankarna till lokförare.
Vilket ord/term anser du att vi borde använda i svenskspråkig antropologi? Och varför?
Anmäl senast 2 mars ditt intresse för att motionera för en specifik term. Skicka senast 15 april in en motion om högst 400 ord. Rådslagets utformning anpassas till antal motioner. Vi har inget emot att man ser detta som en övning i retorik och argumentation! Du kan medverka med en motion till rådslaget oavsett andra åtaganden under konferensen.

Keynotes:

Dennis Rodgers: 

The threefold dangers of ethnography

Dennis Rodgers is Research Professor at the Graduate Institute of International and Development Studies, Geneva. His research focuses on issues relating to the dynamics of conflict and violence in cities in Latin America (Nicaragua, Argentina) and South Asia (India). Much of his work involves the longitudinal study of youth gangs in Nicaragua but he also works on the political economy of development, the politics of socio-spatial segregation, participatory governance processes, the historiography of urban theory, and the epistemology of development knowledge. (The keynote will be held in English.) 

Sara Johnsdotter:

Titel: TBA

Sara Johnsdotter är professor på Malmö universitet. Hennes forskningsfokus är kvinnlig omskärelse. Angränsande projekt har rört sig om sexualitet, medicinsk antropologi och somaliers livssituation i Sverige, men även om det svenska samhället i förhållande till den somaliska gruppen. En annan forskningsinriktning rör politiska och ideologiska aspekter av olika former av genitala ingrepp, inte minst i förhållande till hur sexualitet påverkas. (The keynote will be held in Swedish.) 

Väl mött!

Antropologerna i Lund

Secured By miniOrange